hejhej bloggen.

Egentligen har det inte riktigt hänt något som förtjänar ett blogginlägg men någon sorts uppdatering måste man ju ha.

Nu har vi jobbat som melonplockare i en vecka och vi börjar känna oss rutinerade. Vi kan i allt fler fall avgöra med hjälp av melonernas färg om de är mogna utan att kolla på stjälkens fäste, vi vet när supervisor inte ser så att man kan slappa, våra kläder har blivit skitiga som sig bör och vi har fått de rätta saltfläckiga tröjorna från allt svett. Idag råkade jag till och med riva sönder mina shorts,en riktig bonus. Vår tunga erfarenhet märktes särskilt väl när vi fick ge lite tips till ett gäng nya killar som ersatte de äckliga engelsmännen. Det slog mig när de stod lite osäkra och huttrande på fältet imorse vid 5.40 att precis så såg vi ut för en vecka sedan. Idag fick vi också vår första lön, 491dollar 2500kr för fem dagar efterskatt - helt ok.

Adam glömde att ta sin keps till jobbet i lördags, det visade sig vara ett ödesdigert misstag. Nu har Adam solskadade läppar och kör facebook-/stekar-/ank-minen konstant. Det är inte kul, det är synd om Adam.

I lördags låg vi på rygg på ett fält i två timar och kollade på stjärnorna med några av våra vänner från skåne. Stjärnhimlen är ju lite annorlunda här men vi hittade några välkända bilder ändå. Dessutom hittade vi många nya fina stjärnbilder. De finaste var olika möss: lådmusen, rullmusen, go-musen, skatemusen och koalan. Jag önskar jag kunde visa dem, de är fantastiska. Lovar.

Idag efter jobbet gick vi och tog ett dopp, när vi ligger i vattnet säger plötsligt Simon: "sisten till land är en rutten skit". Pojkreflexerna slår till med full kraft och ingen tanke ägnas åt de vassa stenar som lurar strax innan strandkanten...
Resultat: Simon rutten skit med fyra blödande skrapsår, jag med tre blödande på höger fot och Adam, vinnaren, med inga sår. Men han har läppen så.

Man kommer och tänka på massa viktiga och smarta saker när mangör ett arbete tio timmar om dagen som kräver nära noll sinnesnärvaro. Framtiden, vad som är viktigt i livet, slutsatser om sig själv och så vidare. Det bästa är att man kan diskutera sina tankar med de andra och bolla ideer. Ibland blir det diskussion, till exempel om till vilken grad en läkare bör engagera sig känslomässigt i sina patienter. En annan sak jag har kommit på är att man ju faktiskt kommer sakna julen med familjen rätt mycket. Vi planerar nu att vara i Sydney under jul och nyår trotts att det är jättedyrt att bo där då. Så det blir antagligen julparty på Bondi Beach med tusentals andra Backpackers,ett klart godkännt alternativ.

En annan svagt anmärkningsvärd sak är att jag och Adam har gjort en deal: jag ska bara ätä sötsaker och chips på lördagar och Adam ska göra 40 armhävningar varje dag.

Erik